Min bror har sent omsider bestämt sig för att utbilda sig till läkare. Vilket visserligen är en högst ädel ambition som borde uppmuntras i största allmänhet. Det behövs alltid kompetenta läkare i samhället så kommer det alltid vara, den saken klar. Men jag är lite bekymrad ändå här, för det är trots allt så att min bror är en oerhört ombytlig natur. Han får liksom för sig saker, storvulna projekt och är helt uppe i dem ett tag. Sedan helt plötsligt, över en natt mer eller mindre, ändrar han sig lägger ner vad han nu har för händer och riktar sin intensiva men ombytliga uppmärksamhet på något helt annat. Bestiga berg, jobba för FN, öppna skivbutik, designa kläder, snickra möbler, det är alltid något nytt. Jag är i varje fall lite orolig för att det ska bli precis likadant med den här läkarutbildningen. Nu är visserligen min bror en vuxen person som självfallet har rätt att göra vad han vill med sitt liv. Men jag kan förstås önska att han hade lite mer rätt och riktning på sina strävanden.
Jag rekommenderar verkligen att m an ser till att ordna med vaccination mot i princip alla smittsamma sjukdomar som finns om man tänkt åka utomlands. Även om det så bar är fråga om en weekendresa till Köpenhamn. Gör man inte det riskerar man att bli sjuk, sjuk, sjuk. Jag har åtminstone en tendens att bli det vart jag än åker. Kanske är det bara jag som är otursförföljd här, mycket talar faktiskt för det. Jag är nämligen typen som ligger riskzonen för att drabbas av malaria bara jag beger mig över kommungränsen och det är faktiskt inte helt normalt. Men det kanske ger med sig så småningom. Eller hur? Turen borde vända någon gång. Eller så kanske det inte gör det. Kanske blir jag först i hela världen med att bli smittad med Ebola utanför Jönköping eller något i den stilen. Det kan faktiskt inte uteslutas att något sådant inträffar. Ödet är bevisligen elakt.
Ishockey med grabbarna
May 18
Förra veckan körde jag och några grabbar ishockey. Vi gick på ishockey när vi var yngre så alla är väldigt insatta och tävlingsinriktade. Det var riktigt kul att spela. Vi tog det inte så seriöst såklart och spelade mest för att det var nostalgiskt och roligt. Efter hockeyn tänkte alla åka hem, men då föreslog Sten att vi skulle åka hem till honom och bada i hans jacuzzi. Ingen av oss visste att han hade en jacuzzi, men han sa att han köpte en förra veckan och glömt säga det. Vi åkte såklart dit och det var riktigt skönt att sitta där. Vi pratade mycket om gamla minnen, både från hockeyn och privatlivet när vi var yngre. Det är synd att vi aldrig har tid att träffas sådär längre för jag gillar alla dem och vi har alltid kul när vi ses.